Vi var på min förra hemmaplan Surahammar idag hos barnens gammelfarmor och gammelfarfar och som av en händelse så kom deras klippbok fram och fanns där inte några urklipp från min tidiga "aktiva" period som löpare. Bland annat fanns att skåda ett tidningsurklipp där jag som 18-åring efter 3 försök lyckats vinna Kalle-Westman joggen i Hallstahammar. På frågan om jag skulle kunna tänka mig att gå med i en klubb och satsa mer seriöst blev svaret nej och på frågan om hur mycket jag tränade var svaret 3 mil i veckan. Hittade även en året äldre artikel ur Sala Allehanda där jag varit först av motionärerna över mållinjen i Silverlöpet i Sala, ett som jag minns det snabbt och mysigt kvällslopp, som lyckades dra bra löpare till elitfältet... Att jag sedan gick med i en klubb (Hallstahammars SK) gjorde nog inte direkt att min träningsdos ökade direkt. Mina rundor låg stadigt på 3-5 km, med 1-2 backpass/vecka och ett långt pass (läs 1 mil, vilket skapade ågren innan, springa så långt). Att sedan alla passen gick i samma fart dvs nära nog racepace är en annan sak... Men min insikt i hur att träna bra/rätt var obefintlig, det enda som existerade var att det var kul att springa men inte för långt... Helst skulle det vara över på 15-20', vilket idag känns löjeväckande...

Så även om jag kanske tror att jag hade fysiskt bättre förutsättningar då att bli en bättre löpare så var skallen aldrig där för att genomföra det hela, eller jag ville/orkade helt enkelt inte lägga ned tid på det... Idag kan jag skratta lite åt hur lite jag tränade men ändå efter otaliga försök en regnig höstdag lyckades göra under 35 minuter på milen i Göteborg... Kunde sedan bara sitta och vänta på mina klubbkamrater från Hallstahammars SK som sprang helmaran, nå´t som syntes mig helt ofattbart då...

Samtidigt är det en grund som jag är glad idag att jag har, som troligen gett mig en hyfsat hög grundkapacitet, och även under mina 10 år av mer rock´n´roll betonat leverne på helgerna så höll jag ändå uppe löpningen ett par gånger i veckan, såklart kort och snabbt avklarat. Men jag är evigt tacksam idag att jag höll i.... För fy fan va roligt det är idag, och suget efter att utvecklas och bli bättre blir faktiskt bara större och större, likaså löpglädjen om nå´n missat det... Snart ut på distanspass och efter det har jag redan avverkat mer än min totala veckodos för 17 år sedan...!

Imorrn kväll ska det dansas kvalitetspass på nostalgins gator (läs Surahammar)... goder afton...

 

Dunceor

3 mars 2010 09:16

Din löparkarriär i unga år höll betydligt längre än min i alla fall. Jag började springa när jag var 11 och höll på tills jag var 13 ungefär och milen på 43 var höjdpunkten i den karriären. Sen höll mitt rock n'roll liv (som förvisso knappt stoppat...) utan någon träning fram till jag var 25 ;)
Roligt att höra lite bakgrund i alla fall.

http://dunceor.wordpress.com

 

Ellinor

3 mars 2010 09:36

Om du hade tränat massor då och inte råckenrålat på helgerna kanske du inte tränat alls idag, utan tröttnat.

http://www.sub40before40.blogspot.com

 

swyzak

3 mars 2010 15:50

Dunceor: Jo, det höll i sig några år iaf....

Ellinor: Ja, förmodligen hade jag inte pallat, för uppenbarligen var inte huvudet byggt då som det är idag...

http://swyzak.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Njet, lugn i stormen men jag kommer styra om bloggen till en ny plats. Anledningen är att den gått dubbel nu i ett par månader och jag pallar inte köra den på två ställen. Så från och med nu kommer ni kunna hitta den här...   Annars inget nytt......

  Idag noterar vi att legenden Steve Prefontaine skulle blivit 60 år om han inte alltför tidigt gått bort i en tragisk bilolycka. Så idag jagar vi mil till hans minne... Tisdag betyder också, as usual betyder det snabblaufen på agendan. Idag...

Spamar helt oväntat med två blogginlägg på en dag, jupp det har tränats igen 10,7 km på lunchen gör detta till en stabil dag med 20 km+ totalt över dagen... Nu ser vi bara framemot att storhandla på ICA Maxi i afton.Nu var det väl inte därför jag blo...

Måndag igen, som vanligt innehåller helgen så mycket annat att skriva på bloggen så det har rådit radiotystnad, för den skull har det inte varit helt kavlugnt, inte träningsmässigt iallafall. Lördagsförmiddagen sprangs det långpass, 30 km skrapade...

Jaha när klockan börjar närma sig 21.30 börjar man se lite i kors, kan bero på att Folke tyckte att dagen skulle börja 04.30 imorse... När han i sin tur bara sov en timma på dagis mellan 09.30-10.30 idag så var han än mer korsögd när jag lade hono...