...eller bara rent av ovetande? Kom bara att tänka på en löprelaterad incident som inträffade på höst/vintern mitt första år med klubben. Det kom ut ett mail från coach Walker med frågan om man hade tänkt göra någon inomhussäsong... Inomhussäsong? Det var ju ett begrepp som knappt fanns i min värld vid den tidpunkten, än mindre insatt var jag i tävlingsutbudet som jag mailade tillbaka och frågade efter vad som fanns att välja på...

Ett svar lät inte dröja på sig alltför länge, med alla tävlingarna i Sthlms-området den vintern, eftersom jag då hade noll koll så spanade jag bara efter tävlingar som skulle kunna tänkas ha distanser som skulle passa en långlöpare som mig. Gränsen satte jag vid 3000 m och uppåt, kollade tävlingarna och mailade tillbaka till Walker vilka som skulle kunna vara aktuella.

Ännu ett svar kom inom kort, med en formulering som löd nå´t i denna stilen (kommer inte ihåg ordagrant då det nu gått ett par år sedan dess): "GE-Galan, där är det nog bara möjligen Patrik som kanske skulle kunna få springa ett B-heat...". Efter att jag snabbt efteråt kollat upp vad GE-Galan var för något, kändes jag mig något bortkommen och en smula dum för att ens ha föreslagit nå´t dylikt. Så det var ju knappast bristen på självinsikt i detta fallet utan rent ovetande. Även om jag sett tävlingen på tv innan så gjorde min hjärna knappast kopplingen.

Hur som helst blev det en inomhussäsong med ett par 3000 m´s lopp den första vintern med klubben och imorgon är det så dags igen. 3000 m är distansen, fort glömmer man den smärta den distansen tillfogar kroppen, snabbt blir man påmind. Och på söndag blir det 1500 m en distans Seas gett mig mardrömmar om... Välkommen smärta!

Idag grundade jag med distans 8,9 km på strax under 42', toppade med 8 x koo. Imorrn grundar vi med placebojogg på morgonen och sedan sockelsättning i Melkers nya rum, sen kör vi framåt seneftermiddagen... Go pain!

Men det har inte varir så mycket att skriva hem om, drog på mig en förkylning som kanske triggades ytterligare av söndagens 21 km, så på måndagen körde jag morgonpass 6,4 km, sedan strök jag kvällspasset och kommande dags morgonpass vilket visade sig vara nog för att förkylningen skulle släppa taget... Kunde således ge kroppen över 24 h´s vila till tisdagskvällen och det räckte för att kroppen skulle bearbeta ut snoret genom näsan och göra mig löpbar för 12,5 km på tisdagskvällen...

Gårdagen fick iaf en morgonjogg, kraftigt progressiv sådan, 6 km innan dom riktiga begivenheterna utspelade sig på kvällen i friidrottshallen, på agendan stog 2 x 400/600/800/600/400 m, med vilorna 200 m PJ/30" + 200 m/60" + 200 m/30" + 200 m. Farten var satt till 3 KP, dvs rejspejs för lördagen, siktade mot 36,5-37"/varv. Kändes en smula att man varit förkyld men kroppen svarade upp oväntat bra och kunde ploga andra serien snabbare än den första... Trevligt, snittet blev 3:00.4/km vilket kanske var något snabbare än plan och kanske inget jag kan hålla över 3000 m på lördag även om det vore trevligt...

Idag har benen var lite småslitna såklart och med tanke på helgens tävlingar så är tor & fre bara tillskrivna ett varsitt distanspass på 60' drygt... Annars hade man ju en rejäl laddning snö att ta hand om, en febersjuk Folke och ett laminatgolv att lägga klart... SÅ sysselsättning saknas inte... Men det känns bra att kroppen funkade fint igår kväll!

Blev inte direkt som jag planerat den, fick vila igår efter halsont... Lämnade bara en rinnande näsa idag, vilket gjorde att det funkade att springa, körde 21,2 km idag, ren autopilot, ville inte riska och trycka nå´t alls eller köra några fartökningar... Tog mig 92' och det kändes ok, lite post-förkylningsspak...

Nu hoppas jag att det är under kontroll... Så länge snoken bara rinner så ska det kunna bibehållas med löpning sedan hoppas jag att kroppen ska svara upp för ett snabbpass i hallen i mitten av veckan som ska avslutas med både 3000 m och 1500 m....

Veckan då... 104 km, med en vilodag och två dagar med decimerad träningstid är väl ändå ganska bra, det sämpiga var väl att bli förkyld när formen var riktigt god... Förhoppningsvis ska det inte göra så mycket...

Vaknade imorse med lätt ont i halsen, som förföljt mig lite lätt under dagen. Våndades länge om jag skulle köra dagens planerade löppass, men kom till sist fram till att stryka det. Hade nog kunnat ploga av det utan problem då allmäntillståndet är helt opåverkat men det kändes rätt att inte riska utan skjuta det till morgondagen... Inte ett helt lätt beslut, man skjuter ogärna upp, eller stryker pass, att ploga på pass efter pass är ingen konst. Det svåra är att stanna upp och göra slag i saken och inse att man kanske förlorar mer än att vinna på att gå ut och köra 2 mil med lätt halsont i -5...

Så det blev babysim med Folke istället, hem till sjukstugan och lösa av Annette för hennes långpass... Sedan stuvade jag fram styrketräningsmattan och hantlarna och körde ett effektivt och bra styrketräningspass på 25', det var evigheter sedan känns det som... Aja, strax muffins och kaffe... Sen hemmadoneri, lasagne och soffhörn... O yes, Avatar rockade... Imorrn tar vi dom där två milen... sweet...!

O yes, vaderna var sällan skådat slitna idag oxå så att forcera ur fart ur dom idag hade inte gått. Vet inte men jag tycker banorna i Sätra sliter mer än dom i hallen hemma... Eller så springer man snabbare i Sätra... Whatevs... Dom är slitna idag, mer än igår... Så även dom gillar nog att vila från löperi idag...

Var det på agendan för gårdagskvällens drabbning i Sätra Friidrottshall, men utan att gå händelserna i förväg så föregicks det hela av en sedvanlig morgonjogg runt Gryta, 6,4 km på strax under 29', sömnig men bra känsla kl. 05.00... Sedan var det en heldag med vattkoppesjuke Melker hemmavid innan jag på eftermiddagen styrde bilen mot Stockholm, bara för att tvärfastna i trafiken och trodde ett tag att jag skulle missa passet, nu släppte trafiken efter hand och jag hade marginalerna på min sida...

Så till passet, 600-ingar, som vanligt ihopsnidat av coachen så vi alla deltagande får maximal nytta av varandra, jag fick idag tugga sista 100 m på varje intervall solo och skulle höjja farten också. Passet lät i ord inte så tufft som det var, kan ju iofs bero på att jag till sist snittade 2" under plan och landade på 1:50, vilket ger 3:03/km om man räknar så... Var duktigt kokt efteråt, en påse gott och blandat i bilen räddade mig till  Rissne där jag kunde köpa mer energi till kroppen och köra hem... Stupade i säng och vaknade bright and early 05.00 för dagens enda pass 7,5 km på mäkta slitna ben... Ikväll Avatar på bio... Sedan mera träning över helgen...

Som jag skrev senast hade det dukats upp för backintervaller igår kväll, grundade med 7,5 km löpning på morgonen, slirig vagnlöpning, när kvällen sedan kom så körde jag en lång värmning på 25' och sedan var det bara att ge sig an backen. 2 serier med 5 backar med fallande längd, eftersom jag aldrig har några fasta märken att gå på i denna backen kändes det meningslöst att klocka igår. Körde med fokus på bra fart, god teknik, tycker jag lyckades rätt väl trots att det inte var helt klockrent underlag. Dock saftigt slut efter sista, detta till trots lyckades inte pulsen upp till några skyhöga värden (läs 177) iofs har jag tämligen dålig koll på min maxpuls, men jag trodde iaf jag skulle ligga tio slag högre... Så antingen är formen bra eller min maxpuls låg... Either way, ett bra pass som med 20' nedjogg renderade 14,9 km löpning.

Idag var tiden högst begränsad till att bara kunna utföra ett pass, eftersom min kära sambo är borta hela kvällen på företagsskoj. Körde 9,9 km med Folke i löparvagnen i förmiddags, 50' tog det. Säger allt om hur det är att löpa med vagn just nu, korta bitar är det juste, mest är det spårigt och man måste alltsom oftast löpa med båda händerna för att styra vagnen rätt, klart irriterande, men, men... Ska inte klaga imorrn är lyxen med sovmorgon borta då Melker cashat in vattkoppor, ingen hit, stackarn... Så det blir 05.00 morgonjogg igen, aja, det funkar...

Skulle även ha tapetserat i afton men trots 8 timmars upptiningstid så är ännu tapetklistret fruset i mitten, så det är uppskjutet, eventuellt presenterar sig en lucka för två våder vilket är allt som ska upp innan jag ska fara till Sthlm för banintervaller i Sätra... trevligt!

För övrigt nu anmäld till inomhussäsongens första och sista (troligen) lopp, på Upplands DM som går av stapeln nästa helg ska det springas 3000 m och 1500 m, premiär på sistnämnda distansen... Får ta tävlingarna med en viss nypa salt då upplägget inför inomhussäsong inte riktigt blivit som tänkt, ffa hade jag hoppats få in fler tävlingar, men det blir ruggigt bra fartträning, givetvis kommer jag göra mitt yttersta för en bra tid... Men blir inte alltför nedslagen av en mindre "bra" tid heller... Jag vet att träningen för närvarande rullar på riktigt bra vilket är viktigast inför dom stora målen i år...

Helgerna blir alltid busy historier med aktiviteter två personers löpning som ska fasas i varandra och sedan ska man ha tid för familjen också, men på nå´t underligt vis lyckas man alltid få till det även om en timma extra eller två alltid vore välkommen...

I lördags eftermiddag brände jag av ett längre pass, på 101' hann jag 23,9 km med 3 x 5 x 3/2' med 4' PJ, stundtals dåligt underlag, stundtals bra (läs på värmeslingor i Vasaparken), fick rätt bra drag under benen ändå, lite småsliten på sista serien som gick i modd och mycket uppför, bra pass... Särdeles sliten i benen körde jag på söndagsmorgonen 6,7 km följt av dryga 13 km på kvällen. Stor skillnad på benen på dessa bägge pass. Öppningskilometern på kvällspasset gick 30" snabbare än på morgonpasset med samma eller mindre upplevd ansträngning, det får man väl at som ett tecken på att återhämtningen var god och hyggligt snabb med...

Nu idag har jag hunnit med 8,3 km med Folke i löpvagnen, klart segt att skjuta den i detta före, hade tänkt lite längre men ett snöfall överrumplade oss och regnskyddet var inte nedpackat så vi fick sonika vände, Folke sover dock ännu i vagnen... Så hann gillade uppenbarligen det, vi försöker igen på onsdag... Ikväll blir det 45-60' distans, imorrn stundar backar. Hoppade högt av förtjusning när jag såg att Coach Walker skrivit in det i skissen, jag har en förkärlek för backintervaller, dock blir det ytterst sällen sånt på agendan. Imorgon är ett undantag, jag ska njuta...

Nu dags att ta tag i pappa-upptagenheten med allt vad den innebär, öppna förskälan står på dagsagendan... Smooth...!

Yepps, som jag skrev för några veckor sedan hade jag belönat mig med ett par Nike Zoom Streak XC och kan nu knappt låta bli att ha dom på mina pass. SOm vanligt måste jag säga har Nike fått fram en övergrym sko. Kan bara konstatera att det är svårt att slå Nike på fingrarna vad gäller löparskor, har bara haft ett par som jag inte varit helt 100% tillfreds med.

Så idag får mina nya favoriter följa med på 100' löpning där det ska sprängas in 4 x 5 x 3/2' i lite högre farter. Dvs, det blir inte 100' casual löpning, ska bli najs dock, fartökningarna bryter monotonin på ett trevligt vis, säger jag iallafall såhär innan avfärd, som bara är en Folke-matning och en handlingsräd bort. Förhoppningsvis får jag en timma av passet i dagsljus...

Plockar rubben direkt citerat från en ruggigt bra film: Saving Private Ryan... FUBAR = Fucked Up Beyond All Reason, och kan väl kanske sammanfatta hur jag såg på att dra iväg på ett längre distanspass igår kväll kl. 22.00 efter en lång arbetskväll. Men någonstans inom mig grävde jag fram motivationen och ska jag vara ärlig så satt den inte långt inne alls, det finns mycket som jag använder som motivation och drivkraft, mina nära och kära, men kanske viktigast mina egna mål och min löpglädje, men just igår var siffror som 31:XX och 2.29:XX starka drivkrafter... Jag brukar kunna visualisera digitala tavlor som vid målgång visar dessa siffror (ja XX utbytta mot nå´t annat).

Edit 13:06: kanske ska tillägga att det då blev 15 km på tröga ben igår kväll...

Och inget av det där lär komma av sig självt så därför är det bara ut och grotta på, denna dag som (nästan) alla andra. Idag blir det ånyo bara ett pass om dryga 15 km på eftermiddagen innan det vankas hemmagjord pizza... Till helgen blir det ett "långpass" eller iaf 100' löpning, man är antagligen marathonskadad men långpass känns mest som dom pass som är över 120', men det är bara att acceptera att i år är inget marathonår... Trevlig helg...

Var det på agendan för gårdagskvällens pass, som hade föregåtts av en morgonjogg som höll på att ställas in på grund av obeskrivlig trötthet när alarmet väckte mig 05.00... men ingen gillar en vekling så ut för 6,4 km på morgonsulan... Segt som snor, men som vanligt lugnt och behagligt tempo.

Pappa-upptagade mig genom en hel dag med pulkaåkning, dagishämtningar/lämningar innan det strax innan 17-tiden var dags i friidrottshallen, enligt rubben ser ni passets upplägg, 200 m PJ var det plus 3' serievila plus 200 m jogg. Farten 3 KP-1500 KP, såg beskedligt ut på pappret, ack så jag bedrog mig. La varvtiderna strax under 36" mest hela tiden och med en stygg PJ (satt av mig själv, läs 60"/200 m) åtminstone för detta pass så var det med rätt tunga ben jag dunkade in den sista 300-ingen i första serien och kunde konstatera att det här kommer bli jävligt jobbigt hela vägen in, iofs som man vill ha det... Men det var farter jag inte smakat på ett tag, nu höll jag jämna steg andra serien också och kilometersnittet för serien 2:55.7 var klart godkänd... Körde i spik så mina vader hatar mig idag! Ungefär på samma sätt som jag hatade att jag fick cykla hem efter passet, 7 km på en icke-rullande cykel i -10 only fueled by en Twix efter passet...

Så har två dagar av pappaledigheten gått och det har varit full rulle minst sagt, kan väl bara lugnt konstatera att det kräver mer att vara hemma med barnen på vintern än sommaren, Folke megadiggar inte direkt att man klär på honom overallen ett par ggr/dag, av förståeliga skäl... Sedan har det dessutom varit okristligt kallt och jag har inte kunnat nyttja löpvagnen med Folke på mornarna som jag tänkt utan för att få till det har morgonjoggen nu utförts på gammal hederlig tidpunkt 05.00 både idag och igår, så även imorgon. Sedan hoppas jag på en temperatur som möjliggör löpning med vagnen...

Igår kväll hamrade jag av en bra snabbdistans om 9 km, som med lång uppvärmning och nedjogg renderade i 17,9 km. Eftersom jag sprang under tiden Didrik hade orkesterrepetition var utgångsplatsen nerifrån stan, arbetade mig ut mot Öster Mälarstrand och kickade igång med farten. Tyvärr var underlaget inte helt bra, men jag la första biten i helt ok fart och kunde således konservera energi till jag sprang ned mot stan igen, där var det bättre grusat och jag kunde driva upp farten, sista 4,5 km sprangs på en rundbana i Vasaparken (downtown V-ås) med omnejd, tack vare värmeslingor där var det barmark sånär som på 150 m av den drygt kilometerlånga rundan. Stor skillnad på driv och allt och kunde peta ned kilometertiderna till 3:22 som topp... Kändes bra, snabbt, avspänt med kanondriv, att det sedan gjordes i -14 grader väljer jag att se som ett gott tecken. Hade det varit varmare och bättre underlag... ja... vem vet vad utfallet blivit, men förmodligen bättre...

Kvällens pass blev ett stresspass där jag och min kära sambo möttes i dörren, jag hade dryga 50' tillgodo innan hon skulle bege sig till gymet, så det blev rätt hög fart från början på kvällsrundan som gav 10,1 km på 41'... Kändes lite segt inledningsvis, sedan bra! Mötte min sambo i dörren, tog en gnällig Folke i ena handen och mikrovärmde maten som jag åt stående med Folke i ena armen på nå´n minut... Det är inte alltid glamour... Ikväll blir det jävligt lugnt i soffan... Sedan morgonjogg imorrn igen, förhoppningsvis toppas det med intervaller i Friidrottshallen på kvällen...

Så var man tillbaka hemma igen i kylan efter en tripp till kylan, närmare bestämt Sälenfjällen, resan upp gick via Sandviken och en övernattning där gav mig i torsdags chansen att bokstavligen ploga lite distans där innan vi for till Sälen, 8,5 km där i snöstorm och några cm nysnö på annars bra ben... Dock trevligt med nygamla vyer att löpa på och småbehagliga -14 grader.

Väl i Sälen var det nere i byn smått fantastiska -26 men när vi kom upp till vår stuga var det bara ynka -18 och på morgonen därefter kunde jag med min nya pannlampa utforska nejden på ett annat vis än förra året, hittade lite nya rundor och kammade in 10 km både på fredag morgon och lördag morgon innan övriga sällskapet i stugan vaknat... Ibland lite tungt att gå upp när resten kan kvarta i stugvärmen sådär... men, men... Benen svarade bra iaf.... Idag innan avfärd hemåt var det en early-bird attack och det gav ett improviserat backpass kl. 06.10, bestående av 10 x 200 m backe, på inte helt optimalt underlag, men jag ville få lite speed i benen även denna vecka... Kändes bra hur som helst, även om jag kunde konstatera efteråt att jag glömt hur hårt det är med backkörning... In alles blev veckan väldans lätt men det var enligt plan iom Sälen-resan... 84 km totalt! Skidåkning då? Jodå, det blev några åk iaf... Lite kallt, men fjällen är najs!

Nu börjar pappaledigheten på wholetime till augusti och nu blir det minst sagt klurande och pyssel för att få till träningen, jag får inga transportlöp till jobb eller kan nyttja lunchlöpningar. Men det är bara planering och åter planering så ska det nog gå... Första passet 05.15 imorgon, nå´n som ska med, nu ska jag ladda med cola och them digestives... Nästa vecka blir inte lika snäll kilometer-wise...!

Idag skulle jag lämna iväg bilen för montering av takbox på lunchen, eftersom allt kräver minitiös planering så var det klart lämpligt att dagens första pass skulle ske som en transport därifrån tillbaka till jobbet (där den sista dagen innan föräldraledigheten skulle avverkas). Ett gäng sneda blickar fick man när man som spenslig löpare i tights klev in i verkstaden där takboxen skulle monteras, hur som helst jag fick lämna bilen och gav mig ut. Termometern i bilen visade hiskeliga -18 grader, min plan var en snabbdistans, värmde (om man nu kan bli varm i -18) i 2 km och sparkade igång, märkte rätt fort att låren frös upp, en tendens som varit en tid nu när det varit så pass kallt... Det gör att jag får jobba klart hårdare för att hålla farten, kan även känna av detta fenomen på rena distanspass. Så det stod klart att det inte skulle funka att hålla i farten utan körde fortsatt en fartlek helt ostrukturerad sådan under följande 6 km, bitvis bra fart, iaf på kortare ökningar, de längre genomsyrades av nedfrysningstendenserna... Hur som helst efter 10,4 km var jag tillbaka på kontoret, grovt nedfryst i ansiktet...

Blir en raka spåret repa att hämta den färdiga bilen sedan efter utstämplingen... Ibland önskar jag mig ett löpband, eller varmare väder...?

Det var på rejält dassiga vader som jag stolpade iväg till jobbet i ett minst sagt arktiskt klimat, var en Wassberg look-a-like i skägget när jag kom fram. 7,1 km tog mig just under 32', blir en 60' repa hemåt i eftermiddag oxå, räknar väl med att vaderna inte är direkt bättre då... Men förhoppningsvis gör dagens lufsande att morgondagens ben blir något bättre iaf... Ärligt känns vaderna som om det hade varit spikskokörning igår, vilket det inte var...

Hur som helst lovade en kortare listning av the bäst och sämst av 2009, så here it is...

The bäst: Folke föds, Sthlm marathon 2.36 i tropisk värme, oväntade banperset på 10 000 m i augusti, samt passet med 200-ingar runt kanalerna på Mallis i juli....

The sämst: Frankfurt Marathon, total flopp, DNF som slutade med 1,5 timma insvept i värmefilt på en tysk lokalbuss. Svininfluensan, totaldäckad i slutet av november, länge sedan jag var såååå dålig som då...

Idag styrde jag bilen till hufvudstaden för att träna med klubbkamraterna i Sätra, känns som om det var evigheter sedan jag var där och som vanligt alltid kul att träffa alla. Men för att inte gå handlingarna i förväg så inleddes dagen med en morgonlufs på 5,3 km som tog just under 25', hade väldigt svårt att tro att jag skulle motivera mig att komma ut klockan 06.00 på en ledig dag och med -17 ute, men tack vare att Folke vaknade och att min kära sambo frågade: "Ska inte du ut och springa snart?" så kunde jag inte vika ned mig och det blev ett bra pass för att starta upp benen för snabblöpningen runt lunchtid...

Till det passet hade coach Walker skissat upp en stege igen, denna gången med högre fart typ vår 1500-3 KP i nuvarande form, stegen bestod i sig av 600/800/1000/1200/1000/800/600 m med en ståvila om 30/60/90/120/90/60" + 200 m jogg... Således kanske en av dom styggare intervallserierna jag kört på ett tag iaf fartmässigt... Dock gillar jag detta hög fart, hög ansträning, härligt... Vi kickade igång med en första 600-ing som inleddes i en rasande fart, trodde nästan att passet skulle ryka där, men jag höll ihop det väl rakt av:

1:46.3

2:26.8

3:05.3

3:43.1

3:04.2

2:27.2

1:45.9

Gav till sist ett snitt på 3:03/km vilket var över förväntan, med lätt sargade vader och ben kan jag nu konstatera att veckan gav in alles 12,6 mil... Och att zu morgen inleds näst sista arbetsdagen, sedan pappaledigt till augusti... Weirdo...