...Eller inte, men en helt ledig dag hemma utan träning känns tämligen skum. Har hunnit med att förfina Folkes "simkunskaper", fika lite med goda vänner, äta pizza... Kvar för avbockning månne vara soffan, snacks och nå´n juste film... Imorrn får man måla tak igen... can´t really wait!

Fredag, alltid trevligt och inte klättrar jag alltför mycket på väggarna heller av att inte få rasta benen mer än att cykla t/r till jobbet, skönt. Och när jag kommer hem i eftermiddag ska "paneltaket" i "rosa rummet" hemma förvandlas från fjällstuge-feeling till plain vitt... Och ja, "rosa rummet" kommer inte vara rosa heller, heltäckningsmattan som utgör det rosa inslaget ska också rivas ut, nya tapeter ska upp och nytt golv. Då får man inbilla sig att man inte har tummen mitt i handen och jobba på... Först ut som sagt takmåleri! Sedan ska det byggas bönfyllda enchiladas till fredagsmiddag, det är bra skit det!

Helgen i övrigt lär bjuda mer målning, finns en förhoppning om att kunna ha tid och ro att beskåda NY-maran via webbsändning. Nå´t som jag aldrig till fullo lyckats få till de senaste åren och jag hyser inget hopp om det i år heller. Men ambitionen finns!

Annars är beslutet som skulle tas inför säsongen 2010 taget och det känns skönt att veta vad som gäller.

 Händer inte mycket egentligen, eller tja det är inte hela sanningen för med barn i hushållet och hus så händer det ständigt saker. Snart stundar nya renoveringsprojekt som lär ta sin lilla tid... Men på träningsfronten händer inte mycket, för att inte säga ingenting helt enkelt. Håller på och scoutar efter nya skor, min skopark skulle behöva en rejäl upplyftning, minst 3 par borde utgå och ersättas av lika många nya, vi får se om det blir en realitet eller inte.

Annars kan man väl kvickt summera höstsäsongen med att säga att det inte riktigt blev dom resultat jag hade tänkt mig, enbart på 10 000 m gick det som jag ville... Sannolikt var jag i min bästa form i slutet av augusti, sedan kantades återstoden av dagisbaciller och jag nådde aldrig upp till den nivån igen...

Aja, jag ser framemot 2010 års löpsäsong, den kommer bli spännande...

Eller berättelsen om mina 30 kilometer av Frankfurt Marathon 2009. När starten gick var det sånär perfekta förhållanden, bortsett från att solen börjat bryta fram, men det hade regnat under natten och gatorna var ännu blöta. Starten gick kl. 10.00 och dom första kilometrarna kryssades fram genom otaliga 90 graders kurvor i dom centrala delarna av staden, gjorde snabbt en upptäckt som flera med mig delade att den våta asfalten var bakhal, det tjyvsläppte som på bästa svenska vinterväglag. Men om man sprang på dom gatornas målning så var fästet bättre upptäckte jag. La min målfart mot en sluttid på 2.32-2.33 vilket är/var helt realistiskt och flöt genom första 5 km i målfart dvs dryga 3:35/km det kändes superbra och tanken dök minsann upp: "Fan går det riktigt lätt på andra halvan då kanske d kan bli under 2.30 idag!". Bara några kilometer senare var den tanken bortblåst, sprang genom 10 km på strax under 36' och det kändes oroväckande jobbigt för den farten, men på en mara kan det vända en, två ja t o m tre gånger så jag fortsatte enligt planen. Vid 12-13 km ökade började benen gradvis dö, vid 15 km var det ett faktum, benen var döende... "Fan, det är ju inte sant, inte här inte nu... Inte idag!" var väl tanken. Men med ökad ansträngning kunde jag bibehålla farten när loppet nu var på väg ut genom Frankfurts förorter mot vändningen... Men för mig fanns nu ingen vändning, låren stumnade mer och mer för varje löpt kilometer och vid 18 km började även kilometertiderna rusa iväg, först 3:40, sedan 3:45 innan jag passerade halva loppet på lite över 1.16, dvs då enligt plan, men det var två snabba kilometrar i starten och två till på väg ut som gjorde att det såg så bra ut där... I själva verket så var förfallet ett faktum redan där, hyste ett svagt hopp om att det kanske inte skulle bli ytterligare tapp eller att det skulle vända ännu så jag malde på... Istället så drog km-tiderna iväg upp mot 4:00/km och innan jag krigat klart så gjordes dom dryga 2 km jag sprang mellan 28-30 km på sisådär 12:00... Föga smickrande eller ens skönt... Jag tog min flaska vid langningen vid 30 km, stannade och gjorde slut på lidandet... Desperation och tomhet var väl några ord som kunde beskriva känslan... Fick sedan sitta i en buss i 90 minuter och vänta på transport tillbaka till start och mål området... Det är svårt att sätta fingret på varför det blev som det blev, men nå´t var inte bra då benen nu känns som om jag skulle genomfört hela loppet...

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är riktigt besviken, mitt första brutna lopp i det loppet jag ville skulle bli säsongens absolut bästa... Nåväl, det kommer flera säsonger och fler lopp så är det bara, det funkade inte söndags, en annan gång kommer det klaffa brutalt bra och då kommer det också bli en jävligt bra tid, så måste jag se på det hela... Annars var loppet exemplariskt, bra strikt tysk organisation, snabb bana... Och kul resesällskap indeed... Frankfurt jag återvänder, nå´n gång...

Morgonen började med att förnya virusskyddet på datorn hemma, ånyo kunde man bara konstatera PC´s läskiga oanvändarvänlighet. Fy fan vilka jävla crap-maskiner, har inget till övers för dom, tyvärr äger jag en... Glad över att vi iaf kör Mac på jobbet, fina användarvänliga, logiska och ffa snygga maskiner... Och nyss såg jag att d skulle komma en Windows-Phone, tjena... vem fan vill ha en så´n så länge Apple förärar marknaden med förträffliga maskiner... Behöver jag säga att det blir en Mac hemma nästa gång? Knappast...

Löpmässigt då, sprang 22' i 42 kp på lunchen idag, känns som om kroppen är på rätt spår, inte alls samma crappy feeling som i tisdags, ok, kanske inte superlätt heller, men å andra sidan har det aldrig innan nå´n mara känts superlätt lixxom... Så jag ser framemot Frankfurt... Blev 7,5 km idag iaf...

Nu är allt packat, kommer slagga på jobbet inatt för att trava till flygbussen 05.15 imorgon bitti...

Idag tisdag var det dags för passet som skulle få mig att ånyo känna mig övertygad om att kroppen var back to normal, med tanke på att jag igår kände mig hur grymt pigg som helst har jag hela tiden utgått från att allt skit nu drivit ur min kropp. Dock kände jag mig rätt trött och seg på eftermiddagen innan jag stack ut och dröm om stockbenen jag hade under dom första 5' som var ren uppv., huvva, skruvade iaf upp till "upplevd marafart" som jag så många gånger tidigare sagt definierar bekvämsnabbt. Så kändes det också, flåset nada problem skulle med lätthet kunnat föra en hygglig konversation under dagens pass, problemet är mer muskulär trötthet, det känns mest i benen som jag skulle legat utslagen i flunsa 1 vecka typ, efter 15' kändes låren som om jag löpt 30 km typ... Inte känns detta bara inte bra rent fysiskt utan det skapar hjärnspöken as well, tankarna velade fram och åter under passet: kanska ska jag fan skita i söndagen och call it quits med säsongen här och nu... Nu efter passet är jag väl inte fullt så negativ, slår inte kroppen tillbaka under morgondagens vilodag så blåser vi på och så får man gå in med en go for broke attityd i Frankfurt också. Känns ju som det är min lott denna säsongen att sista veckan innan marorna blir halvvekling... Hursomhelst, 42' in alles och 35' av dessa i 42 kp, 10,7 km blev det...

På dagen var jag och barnen och växlade cash till mig och sedan köpte gel, innan jag rastade Melker i stadens nya centrala lekplats som enligt mig var riktigt kass. Sedan mellis ute och så var man lagom genomfrusen till man stack ut på passet också...

Efter att ha varit en extremt trött person igår (läs lördag) och sovit på eftermiddagen så var jag en klart kryare person imorse när jag vaknade och dagens pass kunde genomföras. Dvs 60' i 42 kp, som var tänkt som ett genrep inför maran, med samma starttid osv, nu belv det inte så eftersom min kära sambo också skulle träna och jag hade inge lust att göra mig omöjlig med att säga att jag MÅSTE springa kl. 10.00... Så jag kom iväg kl. 11.00 istället och jag hoppas verkligen inte förhållandena blir som på genrepet när det gäller, de flesta skuggpartier var frusna och bakhala, turligt så gick mesta delen av passet på solsidan. Försökte finna farten på känsla ånyo, måste medge att Garmins nog fyller en bra funktion på denna typer av pass, men å andra sidan så skulle en Garmin också göra mig mer eller mindre ruinerad så vi skippar... Kör på feeling, bekvämtsnabbt är mitt motto för 42 kp, hittar den farten och styr ned mot stan, kör min intervalltusing i Östra Hamnen, där kan jag stämma av hur jag flyter... Hrrrm... e ja, 3:27 på den, men som sagt innan allt på ren feeling och det känns bekvämt lixxom. Det enda är att eftersom jag i två dagar haft nå´t skit i kroppen så finns där inget megapush i steget. Nåväl, lite motlut och en lättare motvind resten av biten hem sänker nog farten lite... Klockar in 60' marafart plus ynka 5' uppvärmning och ingen nedjogg p g a pressat söndagsschema, uppskattade 17,5 km iaf. Nöjd att löpningen funkade.

Senare på eftermiddag kände jag mig brutalt seg, månne fortfarande lite skit kvar i kroppen, hoppas det lämnar under morgondagens vilodag och att det känns ännu lite bättre på tisdagspasset...

Jaha, så har det gått och blitt lördag, Melkers favoritdag på veckan. Direkt efter frukost vankas nämligen lördagsgodis framför barnprogrammen, en given höjdpunkt... För egen del brukar lördagar knappeligen innebära nå´n sovmorgon, idag var tyvärr inget undantag från regeln, kl. 06.00 vaknade Melker och jag hade i ett svagt ögonblick lovat honom att vi skulle läsa en bok på morgonen, vilket vi gjorde fast ögonen gick i kors (på mig alltså).

I skrivande stund väntar jag på att en sovande Folke ska vakna så vi ska ta oss i väg och badplaska lite granna. Min egen fysiska status känns iaf bättre så jag låter dagen gå men det lutar åt att kunna köra 60' i 42 kp imorgon iaf, då har man chockerat kroppen med 4 vilodagar på rad... När hände det sist?

Aja... 8 dagar till go day om vi räknar med denna dagen... Hav en god lördag!

Tre bloggposter på en dag? Nästan twitter-like... Men just nu har jag extra tid på jobbet (utstämplad, men insurfad) i väntan på att bli hämtad, nå´t jag inte räknat med idag. Planen var ju att köra passet jag tidigare nämnt, men efter att under hela förmiddagen känt nå´t legat och lurkat i kroppen, trött, seg jag rätt hängig, nå´t jag mest trodde berodde på gårdagens tuffa jobbdag, så tog jag beslutet halvt ombytt att stryka passet...

Hade en lång konferens med mitt inre trots att det egentligen bara fanns ett självklart svar, men det bär emot att stryka tänkta pass... Men att vara dumdristig med 8 dagar till en mara är lixxom inte bara dumt utan rejält dumt och efteråt gav jag mig en klapp på axeln för att inte låtit reptilhjärnan ta överhanden... Förmodligen hade jag kunnat löpa passet enl. plan men vem vet hur det blitt efteråt? Nu hoppas jag att skräpet försvinner ur kroppen tills på söndag och att jag möjligen kan genomföra det passet... Eskalerar det inte till nå´t värre ska det inte behöva påverka utgången av kommande söndag ett dugg...

Hem och kurera kroppen med bakad potatis, snacks och cola och förhoppningsvis en god natts sömn...

Igår när jag cyklade hem från jobbet slog det mig mer verkligt än på länge att maran i Frankfurt kryper inpå. Och vad som också slog mig var att den var just i Frankfurt, inte lixxom i Sthlm eller GBG, det är knappast så att det räcker att packa en ryggsäck med tävlingslinnet och dojjorna och åka, eller ja... det skulle ju funka, men knappast optimalt.

Vad jag vill komma fram till är att kringarrangemanget är aningens större denna gången, att inte förglömma förutom tävlingsstassen och passet är iallafall en fulladdad iPod. Sen ska man bara hålla sig frisk oxå, det har ju hostats högt och lågt hemma i en treveckorsperiod nu, aja, not much do... Pre-race sux.... The bigger the race ju mer suger det!

Så kan man då bara ännu en gång konstatera att det är fredag, duktigt sliten från två minst sagt hektiska dagar på jobbet, samt inte helt klockrent med sömn... It´s a hard knock life som Jay-Z la fram det!

Hur som helst bjuder denna dagen iaf på löpning, ett ganska långt pass är uppordinerat i en så´n där gråzonsfart dvs, långsammare än 42 kp men snabbare än distansfart, vädret verkar ju lovande för passet som ska utföras efter utstämpling, dvs 13.00 en fredag som denna, dvs en regnig fredag... I Västerås iallafall!

Inte så mycket att orda om egentligen, för trött för att låta den skrivande kreativiteten flöda... Kanske skriver mer i afton månne...

Long time no bloggande, men man är mestadels dränkt i jobb de få dagar man nu jobbar. Hur som helst var det uppdukat för dubbelblock (det sista inför Frankfurt) igår. Körde det första till jobbet i smärre höststorm bara 40 minuter efter intag av lunchen, vilket ju inte är helt optimalt men där var luckan så det var bara att tugga på, 25’ löpning i ”normal” fart innan jag skruvade upp till upplevd 42 kp resterande 35’ till jobbet, kändes helt ok, dyngmotvind sista 3 km men det fick funka, det kan ju faktiskt komma att blåsa i Frankfurt också...

Sedan jobbade jag utav bara sjutton tills utstämplingen 20.00 sedan nytt dubbelblock på samma sträckning, först 25’ igen, kroppen ljög och det kändes som det gick snabbare äv det gjorde vilket skulle visa sig när hemlöpet i 42 kp tog hela 37’ med sinkande och sega och lång uppförsbackar i den bistra höstkvällen... Hur som helst det fick väl funka, bara att bunkra upp i soffhörnet efter 32 km för dagen.

Idag vila...

Så börjar den mest plågsamma perioden av marathonförberedelser och då talar jag inte om en tung brutal träningsvecka, nej om nedtrappningsveckor... Jag och mången löpare med mig ser detta mest som ett nödvändigt ont. Jag har inga problem med att trycka in 15-mila veckor med tuffa pass, det går inte hårt åt mitt psyke, men att trappa ned och träna lite det är fan hårt åt psyket... Dock så funkar det ju som så att om man vill skörda från dom tunga veckorna man lagt ned så måste kroppen få en rejäl chans att komma så lätt och bra som möjligt till Frankfurt och det låter sig inte göras med att hamra mil as usual...

Nedtrappning och pre-race hypokondri, gissa om det kommer bli två trevliga veckor...?

Så idag har det löpts 6,5 km iaf, benen vill driva på men jag lät dem inte göra men det tog iaf strax under 29', imorrn blir det vila innan det dukas upp dubbelblock på onsdag...

Nu soffan med senaste Mankell-boken, sedan cola och digestive, what else... Eller ska man köra på glass och äppelkaka idag igen...? Hmmm, dagens I-landsproblem lixxom...!

Så vad har hänt sedan sist, förutom att trädgården är rustad för vinter. Jo, i lördags sprang jag 12 km med 3 x 5' i 42 kp insprängt, kändes att benen var rätt slitna efter en rätt tung vecka.

Igår färdades jag till Stockholm för Hässelbyloppet, som jag mer såg som ett bra pass än nå´t annat. Direktiven löd att först springa ren distans lite mer än 30' innan start. Sagt och gjort efter 34' hade jag sett delar av banan och ett terrängspår i närheten, sedan stundade loppet som skulle inledas i 21 Kp för att nå´n gång nå 10 kp. Jag hade lovat mig att lägga band på mig själv första 5 km iaf.

Starten har gått, kan man löpa återhållsamt med nummerlapp?

Foto: Pinballwiz

Lyckades hålla igen och första 5 km gick behagligt på 17:03, innan jag ökade andra femman på 16:31 och nådde målet på 33:34 ynka sekunden över vad jag noterat som snabbast på denna banan... Gav en tolfte plats oxå...

Målgång och visst spurtslog jag någon efter en 3:08 kilometer mot mål...

Foto: Pinballwiz

Så var det så veckans sista arbetsdag ånyo. Ruggigt skönt med en helg där inget är direkt planerat, speciellt skönt som förra helgen gick i kalasets tecken vilket oftast kan bli rätt hektiskt. Det största projektet som är planerat är att göra vinter i trädgården och så tänkte jag klättra upp på altantaket och kolla om jag kan åtgärda läckaget. Oja, sen ska jag ju springa Hässelbyloppet på söndag, nå´t som jag bara tar som en del av ett träningspass, dock modell snabbare, återkommer om det efter loppet... Annars tacos i afton... najs!

Idag sprangs det 6,5 km till jobbet, strax över 29', lite småslitna ben, men dom ordnade sig mot slutet. Blir en repa hemåt också efter utstämpling... Det är ju ett förträffligt löparväder ute idag... Tag tillfället i akt...!