Yeah right, ruggig låt av ruggig grupp lr nå´t, brings back en jävla massa minnen... Vem minns inte Carrolls f-side flip över den gröna bänken? Jaså, ingen...? Hmmm, better find a youtube klipp på det... It´s classy.... Dom som hajjar, hajjar... Annars aja, det är en grym låt oxå... ju...

Lördagen då, eftersom det var julbord och Melker sov hos farmor och farfar och endast lämnat över sin almighty rethosta till mig var jag lite skeptisk till en början om jag ens skulle åka till Hallstahammar och springa, men efter lite frukost och straight up frisk luft så kändes det bättre och jag beslöt mig för att åka... Bara för en kul grej, få ett bra SD-pass, lägga undan alla ambitioner om placeringar och tider (om det nu funkade så när väl nummerlappen åkte på). Fredagens snöoväder som övergått i kalltemperatur hade gjort banan isig och bitvis riktigt hal, speciellt i alla 90 graders kurvor och mitt val av slicks (Puma Roadracer III) kanske inte var så smart, då n'ästan varenda medtävlare linat upp med Icebugs. 11.00 gick starten och dom första 500-800 m innehåller ett par 90 graders svängar samt en liten, lite glashal motlöpa... Tempot blir inledningsvis beskedligt, jag hamnar i rygg på en kille med Åsarnas skidjacka på sig... Ok, detta kan bli tufft är den spontana tanken, alla vet ju att skidåkare också oftast är riktigt duktiga löpare... Efter ett par hundra meter till anser jag att det ändå går för sakta och jag tar taktpinnen och kör upp tempot något, inget kill yerself tempo... Men ansträngande nog då det släpper emellanåt i steget... Så fortlöper loppet ända till dom sista 500-600 meterna med dom tighta kurvorna där dubblösa jag får sakta in och ta vida kurvor för att inte dratta ikull... Där tar killen med Åsarna-jacka (och Icebugs såklart) sin chans och för genast ett par meter som jag äter upp tills den sista 90 graders kurvan då samma scenario utspelar sig igen... Slaget är förlorat, med 2 sekunder... I samma stund jag gått i mål slår det mig: fan, jag skulle ju släppa prestigen och bara springa, det funkade väl sådär... Men den inställningen raderar bort alla negativa tankar på spurtförlusten... Och på nedjoggen kan jag konstatera att jag fick till ett juste SD-pass som förmodligen inte hänt eller gått lika bra om jag kört det själv... Sen att det är ett litet lopp för entusiaster av entusiaster gör det bara så grymt! Lite skumt att det är dom små föreningarna runt om Västerås som skapar grejjor, medans i Västerås är långlöpningen död... typ! Inte händer det nå´t iaf!

 

Clark Kent

13 december 2008 19:38

Bra lubbat Mannen!

Men, fel skoval eller planerat SD-pass så får man aldrig vika ner sig i en spurt! Inte mot Brajjare, skidåkare eller andra ohövliga personer som försöker snuva en på en placering! :)

http://patrik.familyengstrom.com

 

swyzak

15 december 2008 19:47

Det var inget fel skoval, det var det enda valet... =) Vad är icebugs? Äger du såna? Men true that, jag måste jobba på min tämligen odugliga spurt, vet inte hur många gånger jag skrivit att jag spurtloosat en placering genom dom här åren...

http://swyzak.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Njet, lugn i stormen men jag kommer styra om bloggen till en ny plats. Anledningen är att den gått dubbel nu i ett par månader och jag pallar inte köra den på två ställen. Så från och med nu kommer ni kunna hitta den här...   Annars inget nytt......

  Idag noterar vi att legenden Steve Prefontaine skulle blivit 60 år om han inte alltför tidigt gått bort i en tragisk bilolycka. Så idag jagar vi mil till hans minne... Tisdag betyder också, as usual betyder det snabblaufen på agendan. Idag...

Spamar helt oväntat med två blogginlägg på en dag, jupp det har tränats igen 10,7 km på lunchen gör detta till en stabil dag med 20 km+ totalt över dagen... Nu ser vi bara framemot att storhandla på ICA Maxi i afton.Nu var det väl inte därför jag blo...

Måndag igen, som vanligt innehåller helgen så mycket annat att skriva på bloggen så det har rådit radiotystnad, för den skull har det inte varit helt kavlugnt, inte träningsmässigt iallafall. Lördagsförmiddagen sprangs det långpass, 30 km skrapade...

Jaha när klockan börjar närma sig 21.30 börjar man se lite i kors, kan bero på att Folke tyckte att dagen skulle börja 04.30 imorse... När han i sin tur bara sov en timma på dagis mellan 09.30-10.30 idag så var han än mer korsögd när jag lade hono...