Ryggonthelg kan man väl sammanfatta det hela med. Började ledigheten med att springa ett distanspass på 18 km efter jobbet på fredagen, kändes bra och löst och ledigt gick det inledningsvis i 4:12-fart utan nå´n nämnvärd ansträngning. Blev något seg längs med flygplatsen, men det vore tusan om det inte kändes något dagen efter årets första terrängintervaller, men det vände igen och gick tillbaka till den inledande känslan igen.

Till det ryggonda då, det tillkom huxflux under nattsömnen mellan fredag och lördag och hade inte känts ett dugg innan, vaknade och var lite öm på lördagen, sprang ett lätt och kort distanspass. Sedan blev det att trava runt i Parken Zoo hela dagen, vilket var riktigt najs alla var nöjda och glada utom ryggen som blev något sämre hela tiden. Sedan natten till söndagen blev det olidligt nästan, kunde knappt vända mig. Men efter att jag varit uppe och kollat på maran på teve på natten så borjade ryggen bli bättre och när jag vaknade var den inte speciellt bökig alls.

Så söndagen bjöd en snabbdistans i terrängen på Rocklunda 10:an, den gav snabb, kontrollerad löpning på 37:58 vilket var helt okej och en bra känsla trots lite sömn och den arla tidpunkten 09.30 Idag blir det bara väldigt lätt och kort inför morgondagens 10 000 m på Långlöparnas kväll. Ska bli kul, tror jag!

Oja, behöver jag säga det, men idag känns ryggen nada... Skönt!